De sista åren

Efter pensionen ändras livet än en gång helt. Barnen är utflugna och inget arbete håller en kvar på orten där arbetet låg. Vissa väljer att flytta till sina semesterboenden längs den halländska kusten. Andra väljer att sälja sina villor och flytta till bostadsrätt.

När lönen övergår i pension sker en inkomstminskning, och de ekonomiska skillnader som synts tidigare ökar. För de grupper som redan tidigare haft det svårt ekonomiskt kan denna inkomstminskning få väldigt stor betydelse. Den klyfta som etablerades mellan kvinnor och män i yngre medelåldern växer nu än mer och kvinnors pension är i totalt bara två tredjedelar av mäns, främst eftersom tjänstepensionen är lägre. Störst är skillnaden i Kungsbacka, där kvinnors pension bara är 62% av männens. Samtidgit har kvinnor i Kungsbacka högre pension räknat i kronor än i övriga länet, ca 227 000 per år. Det är samma summa som männens genomsnittspension i Hylte. Kvinnor i Hylte har 68% av männens pension, men bara i genomsnitt 183000 kr.

Lägre skatter för låginkomsttagare och olika bidragssystem kompenserar i någon mån för skillnaderna i pension, men kvinnor i Halland över 65 år har fortfarande bara 77% av vad männen har att leva på.

Till pensionsskillnaderna kommer att kvinnor både gifter sig yngre och lever längre, och därför blir kvinnor änkor oftare än män blir änklingar. Förutom att förlora sin livskamrat innebär det att levnadsstandarden sjunker dramatiskt och många tvingas sälja sina hem för att klara sig.

För vissa blir omställningen att lämna arbetslivet ganska hård. Under åren efter pensionen ökar antalet självmord, för båda könen men särskilt för män. Det gäller mer i Halland än i riket. För andra är denna åldern en lättnad, färre lider av psykiskt nedsatt välbefinnande och stressen minskar påtagligt.

Samtidigt gör sig kroppen påmind allt mer. Fler lider av ryggvärk, fler drabbas av hjärtinfarkt och vårdbehovet ökar. Medellivslängden i Halland är ett knappt år längre än i riket: 84,5 år för kvinnor och drygt 81 år för män, men livet närmar sig ändå sitt slut.

Det är svårt att avgöra om skillnaden i livsstil bland äldre beror på praktiska förhållanden med mer tid, fysiska och mentala förändringar med ökande ålder, eller om det är ett utslag av generationsskillnader. Det blir också tydligt hur stor skillnad det är mellan olika grupper av äldre – sannolikt beroende på hälsa och livssituation generellt. Äldre är samtidigt de som motionerar mest (undantaget de yngsta) och är de som oftast är stillasittande.

Äldre personer motionerar mer – men har mer stillasittande fritid, äter medelmycket frukt och grönt, har lägre riskbruk av alkohol generellt men är samtidigt den grupp där störst andel aldrig dricker, men också störst andel som dricker riktigt ofta.

Också konsekvenserna av livsstilsrelaterade faktorer kan skilja sig i ålderdomen, eftersom både livsstilen och kroppen förändras. Alkoholkonsumtion kan exempelvis få värre konsekvenser när kroppen blir sämre på att bryta ned alkoholen. Fetma å andra sidan kan också vara mindre riskfyllt än undervikt bland äldre och är inte lika odelat negativt som bland yngre.

Bland äldre ökar andelen med funktionsnedsättningar av olika slag, främst fysiska. Även psykiska besvär som ångest och depression kan öka både som en konsekvens av mer begränsad rörlighet och ett mindre aktivt liv som också begränsar möjligheten till sociala relationer utanför hemmet. Många blir också beroende av hjälp utifrån för att klara vardagen. Män beviljas mer sällan hemtjänst än kvinnor men ungefär samma antal timmar. En möjlig orsak är att män inte förväntas klara att ta hand om en partner, i lika hög grad som kvinnor, och att kvinnorna därför beviljas hemtjänst.

Kvinnor är också ofta yngre än manliga partners och har kanske därför mer ork att vårda män, men anhörigvården är i många fall en tung börda för äldre kvinnor. I gruppen 65–84 år lägger kvinnor också mer än dubbelt så mycket tid som män på hushållsarbete – och långt mycket mer än yngre grupper. Kvinnor råkar också oftare ut för fallolyckor, vilka lätt förebyggs med enkla åtgärder om riskerna bara uppmärksammas.