Det segregerade samhället

Den geografiska segregationen av olika grupper i samhället handlar både om Halland som helhet och om enskilda stadsdelar i de större städerna. En viktig drivande faktor är bostadsmarknaden i Halland, som är alltmer pressad186. Bostadspriserna stiger och det är svårt att få tag i eget boende, något som påverkar samtliga grupper som inte är i förväg etablerade på bostads- och arbetsmarknaden187. Den fysiska miljön är inte sällan en stor del i ett områdes attraktivitet188. I Halland är det framför allt de attraktiva kustområdena som lockar, liksom möjligheter till arbete i städerna eller, för främst Kungsbacka/Varberg, möjligheterna att pendla till storstaden.

Unga och nyanlända är grupper som ofta saknar både kapital och bostadskarriär att bygga vidare på189. Siffror för Halland från 2016190 visar att unga (16-24 år) bor i hyresrätter i långt högre grad än övriga grupper, över 41% jämfört med 27-28% i övriga åldersgrupper.

Nationella siffror från 2017-2019 visar också att 61% av utrikes födda bor i hyresrätt, och 44% av inrikes födda med utrikes bakgrund jämfört med 27% av inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Andelen med utländsk bakgrund i hyresrätt har ökat med ett par procentenheter sedan 2016. Nyanlända flyktingar är ofta hänvisade till de områden där det finns lediga bostäder, med andra ord mindre attraktiva områden. Det finns också en tydlig koppling mellan ekonomisk situation och boende i hyresrätt.

Vad gäller äganderätt är det betydligt vanligare bland personer med inrikes bakgrund (54%) än bland personer med utrikes bakgrund (24%). Villaområden i attraktiva miljöer, där invånarna till stor del är medel- eller höginkomsttagare, lever i parförhållanden och där sociala och ekonomiska svårigheter är låga, utgör ofta de mest segregerade områdena, om vi definierar segregation som ett befolkningsmässigt homogent område med en befolkning med få kontakter utanför den egna gruppen.

På nationell nivå finns också ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och boendeform: 37% med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 29 med eftergymnasial utbildning bor i hyresrätt. I Halland är skillnaden mindre och den totala andelen lägre: 33% med förgymnasial eller gymnasial utbildning bor i hyresrätt jämfört med 27% med eftergymnasial utbildning, sannolikt en effekt av de jämförelsevis goda inkomsterna i Halland som vi sett i kapitel ”En doft av 50-tal”. Det visar på en segregerad bostadsmarknad där vissa områden bebos i första hand av personer med utrikes bakgrund och ungdomar och i någon mån av dem som av någon annan anledning inte kommit in på arbetsmarknaden, medan andra områden domineras av välbeställda kärnfamiljer med inrikes bakgrund och trygga anställningsförhållanden, men där graden av attraktivitet i områdena varierar.

Trångboddhet191 är vanligare i samma grupper som tenderar bo i hyresrätt: unga och utrikes födda. Runt 12% av den halländska befolkningen 16-65 år är trångbodda jämfört med rikets 18%192. Siffror på riksnivå visar att 29% av personer mellan 25 och 34 år är trångbodda (oavsett kön) för att sedan minska med åldern. I åldern med hemmaboende barn, mellan 25 och 44 år är det högre andel kvinnor än män som är trångbodda. Efter 55 år är det i stället dubbelt så hög andel män som kvinnor. Siffror på riksnivå visar också att trångboddhet är betydligt vanligare bland utrikes födda (39%) än bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (drygt 10%). Andelen trångbodda bland utrikes födda har också ökat sedan 2016, när 35% i denna grupp var trångbodda.

Trångboddhet beror ofta på svårigheter att skaffa en större bostad, en kombinerad effekt av den pressade bostadsmarknaden och de ofta lägre inkomsterna. Den blir också ofta större bland utrikes födda där stora familjer är vanligare och där det också ofta finns mer eller mindre uttalade krav på att hjälpa varandra med boende. Den så kallade EBO-lagstiftningen193 är mycket omdiskuterad ur detta perspektiv194.

Konsekvenserna av trångboddheten är kännbara, även om de verkar vara mindre för personer som gjort ett aktivt val att bo mindre. Det rör sig dels om fler konflikter i hemmet som orsakas av att det är svårt att få eget utrymme. I förlängningen kan detta påverka den psykiska hälsan för samtliga inblandade och det finns undersökningar som visar på risker att konfliktnivån i förlängningen kan skapa hemlöshet – det blir omöjligt att bo kvar tillsammans. En annan effekt är att ungdomar i högre grad spenderar tid utanför hemmet vilket minskar föräldrarnas insyn och ökar risken för en problemfylld tillvaro. Ytterligare en påtaglig effekt är att skolbarn (eller vuxna studerande) har svårt att hitta studiero i hemmet och därför har svårare att klara skolan – vilket kommenteras närmare under kapitlet kring ungdomars livssituation195.

Med tanke på att könsmönstren i grupper av nyanlända kan vara mer traditionella än de i Sverige drabbas tjejer och killar olika av en dålig boendesitutaiton. Män och killar är inte bundna till hemmet av arbetsuppgifter i lika hög grad som kvinnor och tjejer och i grupper som lever i en traditionell, så kallade hederskontext, har killar ofta mer rörelsefrihet, åtminstone om de lever upp till den roll de förväntas ta196. Det är därmed sannolikt att killar i högre grad än tjejer kan söka sig utanför hemmet. Att ungdomar tillbringar mer tid utanför hemmet kan antas gälla killar mer än tjejer (se kapitel ”Ett meningsfullt liv”), vilket gör killar mer utsatta för destruktiva miljöer i samhället, medan tjejer i högre grad utsätts för konflikter och andra problem relaterade till avsaknad av utrymme i hemmet.

De billigare och mer lättillgängliga bostäderna som medelklassen lämnar ligger oftast i avgränsade områden i städer och tätorter. Ofta finns fysiska barriärer, såsom stora vägar, som skiljer dem från omgivningen197. När medelklassbefolkningen minskar, minskar också samhällsservicen: skolor och annan offentlig verksamhet belastas hårdare av större sociala problem och privat service minskar som följd av minskad köpkraft i området. Därmed minskar områdets anseende ytterligare. Också den allt större frånvaron av personer med svensk bakgrund minskar områdets attraktivitet198. Viss forskning visar att redan vid 3–4% ”utomeuropeiska invandrare”199 i ett område börjar de infödda svenskarna flytta därifrån200. Samhällsservicen, både offentlig service och näringslivet, tenderar över lag att minska på grund av minskande underlag/köpkraft201.

Det är oklart i vilken mån den etniska och sociala segregeringen av staden/regionen i sig påverkar individers livschanser, och i vilken mån det är den sociala utsattheten som placerat dem där som får effekt på framtiden. Många grupper av utrikes födda söker sig aktivt till områden där landsmän bor, och kan dra fördelar både socialt och ekonomiskt av det sociala nätverk det ger202. Forskaren Irene Molina menar att det inte är i sig problematiskt att vissa områden har hög koncentration av människor med utrikes bakgrund. Först när detta kombineras med hög arbetslöshet, dålig standard på bostäder och brister i välfärden uppstår negativa effekter203. Den sociala dimensionen, tillgången till andra i den egna gruppen, kan också ha hälsofrämjande effekter204. Å andra sidan kan områdets utsatthet förstärka individens utsatthet, eftersom det välfärdssystem och det skyddsnät som skall hjälpa dem är högre belastat i dessa områden. För nyanlända kan det också försämra integrationsprocessen, i synnerhet språkinlärningen205. Själva frånvaron av svenskar, och det kontaktnät och möjligheter till integration som därmed saknas, kan alltså i sig minska individens möjligheter206.