En priviligerad livsstil

Också andra hälso- och livsstilsfaktorer stärker bilden av ett välmående samhälle där det finns utrymme att må bra men där köns- och andra strukturer skapar skillnader utifrån kön. Livsstilsfaktorer som kost- och motionsvanor hör till de vanligast nämnda vad gäller risk för allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. På populationsnivå111 finns också starka samband med fetma, som ofta orsakas av en ohälsosam livsstil, vilket gör det till en vanligt använd hälsoindikator. Inom samtliga områden är siffrorna för Halland mer hälsosamma än för riket som helhet, och vi ser också att hallänningar lever knappt ett år längre än riksgenomsnittet.

Kvinnor i Halland lever mer sällan med övervikt och fetma än halländska män (44% jämfört med 58%). Intressant ur ett långsiktigt perspektiv är att flickor i Halland, oftare än pojkar är överviktiga och feta vilket väcker frågor om hur det kommer att se ut i framtiden. Intressant ur ett långsiktigt perspektiv är att flickor i Halland, oftare än pojkar är överviktiga och feta (se vidare i kapitel ”Framtidshoppet?”), vilket väcker frågor om hur det kommer att se ut i framtiden.

Kvinnor äter också mer frukt och grönt än i riket112 Siffrorna är från 2013-16 men det finns ingen större anledning att tro att de förändrats nämnvärt. 15% av kvinnorna i Halland jämfört med 18% i riket äter bara en gång om dagen, och 44% i Halland jämfört med 43% i riket äter mer än 3 gånger dagligen. Kvinnor äter frukt och grönt väldigt mycket mer än män. 18% av halländska män äter frukt och grönt mer än 3 gånger dagligen, och 31% äter bara en gång dagligen. Halländska män äter dock något mer frukt och grönt än riksgenomsnittet, där 35% bara äter som mest en gång per dag.

Vad gäller fysisk aktivitet minst 30 min dagligen113 har män och kvinnor i Halland ungefär lika höga siffror: 58% av männen och 56% av kvinnorna når denna nivå. Vi saknar jämförbara siffror för riket.

För att leva hälsosamt krävs förutom praktiska förutsättningar också vad som kallas hälsoliteracitet. Det innefattar tillgång till information men också kognitiva och sociala förutsättningar att följa den114. I det ingår både att förstå den information som ges på ett djupare plan, men också att ha personliga förutsättningar, motivation och mod nog att agera utefter den, och genomföra behövliga förändringar i livsstil115. Kvinnor kan i högre grad än män förväntas sakna praktiska förutsättningar för att följa råd: har ofta sämre ekonomi, sämre boende, mer ansvar för hem och barn osv.

Hälsoliteraciteten tycks dock väga upp för detta: kvinnor har, som vi ska se i kapitel ”En jämlik skola?”, bättre utbildning116 och bättre resultat i läsförståelse117, vilket ger dem bättre möjligheter att fullt ut förstå hälsoinformation från myndigheter. Kvinnor kan också tänkas ha större incitament att leva ”nyttigt”: dels finns starka normer kring utseende och kropp, som kräver disciplin att leva upp till. Föraktet och förtrycket av till exempel feta personer är mer påtagligt för kvinnor än för män118. Å andra sidan finns starka normer kring manlighet och kostvanor som lägger tyngd i andra vågskålen: köttet och ölen är viktiga delar i maskulinitetskonstruktionen, grönsakssoppan ingår inte där119. Detta ger tillsammans en god förklaringsmodell till varför kvinnors livsstil är så mycket mer hälsosam.

Vad gäller bruk/missbruk av alkohol, narkotika och tobak konsumerar hallänningar över lag något mindre än i riket som helhet (se siffror nedan). Låg konsumtion av alkohol och andra berusningsmedel är både kända friskfaktorer för psykisk hälsa och en konsekvens av god psykisk hälsa120.

Kvinnor i Halland röker mer än män men skillnaden är liten121, 8% av kvinnorna och drygt 5% av männen röker dagligen, jämfört med 7% oavsett kön i riket. Mest röker 45-64-åringar: 9% av kvinnorna och 7% av männen. Sedan 2014 har andelen rökare i Halland sjunkit tydligt: från 10% till 8% bland kvinnorna och från 9% till 5% bland männen och förändringen verkar gälla oavsett åldersgrupp.

Rökningen minskar alltså, men alkoholkonsumtionen ökar122. 2018 hade 14% av kvinnorna och 19% av männen i Halland ett riskbruk av alkohol, jämfört med 8% av kvinnorna och 15% av männen 2014. Könsskillnaden har också minskat något. Siffrorna är ungefär desamma som i riket, undantaget i gruppen 18-29 år där framför allt kvinnor i Halland har ett riskbruk i högre grad än i riket: 25% jämfört med 20%.

Riskkonsumtionen123 av alkohol bland unga kvinnor är också betydligt vanligare än i andra grupper: runt en fjärdedel, jämfört med ungefär en tiondel i övriga grupper. Cannabisanvändningen124 är lägre bland kvinnor än bland män, 7% respektive 10% har använt hasch eller marijuana. Den är också något lägre än i riket totalt, oavsett kön. Det är främst yngre som konsumerar cannabis, andelen som någon gång använt hasch eller marijuana sjunker från en 26%/16% (män/kvinnor) i åldern 18-29 år, till 3%/1% (män/kvinnor) i åldern 65-84 år.

En hypotes till den lägre konsumtionen av alkohol, tobak och narkotika i Halland är den bättre socioekonomiska situationen125. Rapporten Folkhälsan i Halland126 visar dock att de kommuner i Halland som har god socioekonomisk status, Kungsbacka, Varberg och Halmstad, konsumerar något mer av både alkohol127 och cannabis128 än de med lägre socioekonomisk status, Hylte och Laholm. I Halmstad konsumeras mer cannabis, i de övriga två nämnda mer alkohol. Detta antyder att det är ett stad-land-fenomen snarare än ett rent socio-ekonomiskt, vilket också ligger i linje med nationell forskning: En avsaknad av urbana miljöer innebär också lägre konsumtion av alkohol och cannabis som kopplas till en urban livsstil129. Rökning följer inte detta mönster, utan följer det socioekonomiska mönstret med något lägre konsumtion i Kungsbacka och Varberg. Skillnaderna är dock så små att det är svårt att dra några säkra slutsatser av detta.

Sammanfattningsvis…

Över Halland (liksom Sverige) vilar en doft av 50-tal i 2000-talstappning. Mycket har förändrats sedan 50-talet, men vi lever fortfarande i ett samhälle där männen yrkesarbetar mest och kvinnorna har huvudansvaret för hemmet och barnen. Men Halland är också en region där ekonomin är god och kvinnorna har därför möjligen utrymme att köpa sig fria från den stress som präglar samtiden. De arbetar något mindre, och gör i lägre grad karriär än i riket och löneskillnaden mellan könen är större. I gengäld mår hallänningarna bättre, stressar mindre och har utrymme att leva mer hälsosamt. Detta spiller över på hela familjen, så att också män får del av den lägre stressen. Är det så att priset för välmåendet betalas av kvinnorna, i form av ekonomiskt beroende av mannen, och sämre ekonomi livet ut, i synnerhet efter pensionen och om något rubbar kärnfamiljsidyllen?