Den halländska vaggan

I Halland föds årligen mellan 3000 och 3500 barn. De flesta föds in i kärnfamiljer bestående av en mamma och en pappa och de flesta har ett syskon under sin barndom. Något oftare än i riket består denna familj genom hela uppväxten.

Under den första tiden i livet lever barnet nära sina föräldrar och en stor del av tillvaron handlar om att få i sig mat och växa. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen rekommenderar amning som enda föda upp till 6 månaders ålder, och främjande av amning ligger i BVC:s uppdrag och det finns tydliga samband mellan amning och långsiktig hälsa hos barn som får effekter livet ut. Samtidigt finns skarp kritik kring amningsfrämjandet utifrån kvinnors situation, där amning på individnivå inte alltid är den bästa lösningen och där amningen kan medföra sämre psykiskt välbefinnande och i värsta fall sämre anknytning.

Ett halländskt barn ammas ofta, bara ungefär en femtedel ammas inte vid två månaders ålder. Dock finns det skillnader mellan kommuner i hur länge barnet ammas, som följer de socioekonomiska mönstren. I Hylte, där något färre barn ammas vid två månader, fortsätter amningen under längre tid. I Kungsbacka slutar den tidigare. Även siffror inom kommunerna visar på samband med socioekonomi – i socioekonomiskt starkare kommuner ammas de mycket små barnen mer men slutar tidigare.

En möjlig delförklaring kan vara att kvinnor återgår till arbete. I Kungsbacka är utbildningsnivån generellt högre, och kvinnors utbildningsnivå är en starkt bidragande orsak till jämställt uttag av föräldrapenning. Mammor i Kungsbacka återgår alltså sannolikt till arbete tidigare än mammor i Hylte, vilket försvårar amning.

Sambandet kan också vara det omvända: Amning anges ofta som en anledning till att mamman stannar hemma under bebisens första levnadsår, och tar den största delen av föräldraledigheten, och även i famlijer med två mammor är det den mamma som varit gravid och ammar som tar ut mest föräldraledighet. Mammor i Halland tar ut nära 70% av föräldrapenningdagarna.

Kvinnor går också ned i arbetstid mer än män, så även efter att barnet börjar förskolan är mamman den mest närvarande föräldern. För barn till utrikes födda föräldrar gäller detta än mer, visar nationella siffror. Sannolikt ligger både socioekonomiska och kulturella faktorer bakom dessa skillnader. Utrikes födda kvinnor arbetar mindre än inrikes födda och familjerna kommer i många fall från samhällen där könsrollerna är mer traditionella.

Att mamman är den mest närvarande föräldern påverkar troligtvis barnets bild av föräldraskapet, vilket i förlängningen kan påverka hur det själv agerar i sitt föräldraskap i vuxen ålder.

De allra flesta barn går i förskolan. Forskningen på förskolans konsekvenser för barnet är otillräcklig men tyder på positiva effekter både för barnets lärande och för dess övriga utveckling, under förutsättning att förskolan är en välfungerande pedagogisk verksamhet. I synnerhet kan förskolan spela stor roll för de barn som kan behöva extra stöd i sin utveckling, exempelvis i språkutveckling. Förskolan har också en viktig roll i att uppmärksamma barn som far illa i sin hemmiljö.

Vi saknar halländska siffror över förskolestart men på riksnivå vet vi att barn oftast börjar förskolan när de är mellan ett och två år, det gäller nära 9 av 10 barn. Det gäller i stort sett oavsett kön, men en aning större andel pojkar går i förskolan. Lite större är skillnaden mellan barn till in- och utrikes födda föräldrar. Vid två års ålder är det dubbel så hög andel barn till utrikes födda föräldrar som inte går i förskolan än till inrikes födda – 16% jämfört med 8%. En sannolik orsak är kvinnors lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda. Trots lägre inskrivningsgrad är det något fler barn med utrikes bakgrund som fortsätter i förskola vid sex års ålder när de flesta börjar förskoleklass. En orsak kan vara ett större behov av stöd vad gäller exempelvis språkutveckling hos dessa barn.

Barn i Halland har överlag en något bättre hälsa än i riket, men också här ser vi skillnad mellan grupper. I socioekonomiskt svaga områden är barnfetma betydligt vanligare än i socioekonomiskt starkare områden. Barnfetma har tydliga samband med exempelvis diabetes typ 2 och med fetma senare i livet, vilket innebär ytterligare hälsorisker. Vi ser också att flickor i Halland oftare än pojkar definieras som feta, till skillnad från riket där pojkar oftare definieras som feta än flickor. Detsamma gäller vuxna både i riket och i Halland. Vi vet också att det finns samband mellan barnfetma och livsstilsrelaterade faktorer såsom låg konsumtion av frukt och grönt och högt intag av läsk och godis, faktorer som får hälsokonsekvenser senare i livet.

Barn och unga i Halland uppvisar en bättre tandhälsa än i riket. Trots att tandvård upp till 22 år är avgiftsfri så verkar det finnas könsskillnader när det kommer till tandvårdsbesök hos barn. Något fler 15 åriga flickor än 15 åriga pojkar besökte tandvården 2017.

Fler barn skadas i Halland än i riket. Dryga 1000 barn per 100 000 jämfört med 800 i riket vårdas för yttre skador, alltså olyckor eller våldsutsatthet. Flest skador drabbar de yngsta, 0–4 år, och de äldsta, 15–19 år. Det är tydligt att fler pojkar än flickor drabbas, oavsett åldersgrupp, och det finns undersökningar som visar att vuxna har sämre uppsikt över pojkar än över flickor. Pojkar leker också oftare fysiskt aktiva lekar. Om sådana könsskillnader i uppfostran ligger bakom siffrorna kan det komma att påverka barns beteenden långt in i framtiden, där män tar mer risker och ”lever farligare” än kvinnor. Exempelvis vet vi att män tar mer risker i trafiken och finns oftare listade hos Kronofogden, vilket är en konsekvens av ekonomiskt risktagande.

Barns språkutveckling får stora konsekvenser för livet som helhet. Språket är grunden för all mellanmänsklig kommunikation. Det finns starka samband mellan språkstörning i tidig ålder och svårigheter i skolan, både vad gäller prestation och vad gäller beteendeproblematik och tidiga insatser är viktiga för att lindra konsekvenserna. En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för att man skall kunna upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Bland kommunerna i Halland hade Hylte högst andel barn som remitterats till antingen logoped, psykolog, öronklinik eller barnmottagning 2017.

En lägre andel barn än i riket växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll i Halland. Men bland dessa är barn med utrikes bakgrund kraftigt överrepresenterade 22% jämfört med 3%. Detta visar hur föräldrars utsatthet också påverkar barnen och gäller sannolikt även andra ekonomiskt utsatta grupper. Mot bakgrund av hur socioekonomiska faktorer i barndomen även påverkar utbildningsresultat (se nedan) och därmed framtida livschanser, ser vi hur en social position ärvs vidare från föräldrar till barn.

En nationell undersökning från Folkhälsomyndigheten visar också att barn med funktionsnedsättning oftare än barn utan funktionsnedsättning har föräldrar med låg utbildningsnivå och en sämre ekonomisk situation. Det gäller i synnerhet svårare fysiska nedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En orsak till detta kan bland annat vara bristande samhällsstöd som medför att föräldern behöver lägga större tid på sitt föräldraskap, på att samordna vårdkontakter och på att ge barnet det stöd hen behöver, vilket kan göra det svårt att fullt ut delta i arbetslivet och skaffa sig en god ekonom.