Att vara sin egen

Företagande sägs ofta vara en nyckelfråga i regioners tillväxt. I Halland fanns 2019 10,8 nystartade företag per 1000 invånare, vilket är motsvarande genomsnittet i riket och något mindre än 2017293.

Areella näringar är relativt stora branscher i Halland jämfört med riket, liksom byggindustri och handel294. Samtliga är mansdominerade branscher och drivs till stor del som mindre företag. Detta återspeglas i vem som driver företag295. Runt 30% av samtliga företagare är kvinnor. Också personer med utrikes bakgrund är underrepresenterade i förhållande till befolkningen som helhet: 14,1% av alla företagare har utrikes bakgrund. Andelen kvinnor bland företagare är något högre bland personer med utrikes bakgrund, 35% jämfört med 30% bland inrikes födda. Särskilt hög är andelen kvinnor bland yngre företagare med utländsk bakgrund: runt 40% i åldrarna 20-50 år. En nationell rapport från Tillväxtverket visar att mellan 2004 och 2017 växte företagandet mest i gruppen utrikes födda kvinnor, i synnerhet över 30 år vilket innebär en utjämning mellan både kön och bakgrund296 och att antalet anställda ökar mest hos dem297. Fortfarande är skillnaderna dock stora.

Halländska företagare skiljer sig något från riksgenomsnittet. Något mindre andel har inrikes bakgrund: 87% jämfört med 89%. Större andel än i riket är antingen inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar, eller är födda i Norden, EU eller övriga Europa. Från övriga delar av världen är andelen företagare ungefär motsvarande riksnivån298. En bakgrund till detta kan vara att de gröna näringarna, där män med inrikes bakgrund dominerar, är stora. En mindre andel av halländska företagare har också eftergymnasial utbildning: 33% jämfört med 39% i riket. 49% har gymnasial utbildning (jämfört med 46% i riket) och 17% (jämfört med 14% i riket) har förgymnasial utbildning299.

Det är inte bara andelen företagare som skiljer sig åt: också hur det går för företaget varierar både utifrån kön och utifrån in-/utrikes bakgrund.

Antalet anställda är högre för manliga företagare med inrikes bakgrund än för andra. 1,4% av de företag i Halland som drivs av män med inrikes bakgrund har mer än 50 anställda. Bland män med utländsk bakgrund i Halland är samma siffra 0,3%. För kvinnor med inrikes bakgrund är det 0,5% av företagen som har fler än 50 anställda och för kvinnor med utrikes bakgrund 0,6%. Totalt har 92,8% av företagen som mest 9 anställda, men andelen är lägre, 91,6% bland företag som drivs av män med inrikes bakgrund. Bland kvinnor oavsett bakgrund och män med utrikes bakgrund är andelen företag med som mest 9 anställda mellan 94% och 96%.

Hur är det då för personer under 30 år som driver företag? Ett företag som drivs av en kvinna med inrikes bakgrund omsätter i snitt knappt 1,3 miljoner, vilket är ca 100 000 kr mindre än vad en kvinna med utrikes bakgrund under 31 år omsätter. En man med utrikes bakgrund under 31 omsätter nästan 2 miljoner, att jämföra med en man med inrikes bakgrund under 31 år som omsätter nästan 3 miljoner.

Olika grupper driver också olika sorters företag, vilket också förklarar en stor del av skillnaderna. Kvinnor tenderar att mer än män driva företag inom service, utbildning och vård och omsorg. Många kvinnor, liksom män, driver också företag inom jordbruk, jakt och skogsbruk; verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt handel. Dessutom finns avsevärt fler kvinnor än män i kategorin ”okänt”, alltså där ingen bransch uppgivits300. Personer med utrikes bakgrund driver sällan företag inom jordbruk, jakt och skogsbruk. De driver i stället oftare företag inom handel och service301.

På nationell nivå finns det motsvarande skillnader mellan vilken typ av företag som drivs: män med svensk bakgrund driver oftast företag inom företagstjänster, bygg och gröna näringar. Kvinnor med svensk bakgrund driver företag inom personliga och kulturella tjänster och inom företagstjänster. Män med utländsk bakgrund driver företag inom bygg, handel samt företagstjänster. Kvinnor med utländsk bakgrund driver företag inom personliga och kulturella tjänster samt företagstjänster302.

Utöver branschernas olika villkor visar mycket på att samhällets stöd till företagare missgynnar såväl kvinnor som personer med utrikes bakgrund. Det gäller till exempel tillgång till krediter. Flera undersökningar visar att kvinnor beviljas krediter och andra stöd i lägre grad än män303. Det är möjligt att det finns kunskap bland företagarna om att det är lättare för män att få krediter vilket eventuellt gör att familjeföretag, exempelvis jordbruk som är vanliga i Hylte och Laholm, medvetet skrivs på mannen av den anledningen. För nyanlända kan det också finnas svårigheter att ens ansöka om lån, med lagar som gör det svårare att bli företagskund i svenska banker.

Personer som inte varit så länge i Sverige kan också ha särskilda behov för att starta och lyckas med sitt företagande. Dels kan de sakna eller ha mindre effektiva nätverk som stöd i processen, både privat och professionellt. De kan ha ett extra stort behov av mentorskap och personlig rådgivning. De kan också sakna kunskaper som är specifika för Sverige. Det kan gälla myndigheters krav, exempelvis skatte- och redovisningsregler, men också lagar och riktlinjer inom den bransch de är verksamma. Också sådant som affärskultur och informella regelsystem kan vara okända304.

I synnerhet för kvinnor lägger också familjelivet möjliga hinder i vägen för företagets utveckling305. Familjens barn föds oftast av en kvinna som då under en period måste vara frånvarande från företaget för graviditet, förlossning och eventuellt amning. Svårigheter att i det läget hitta ersättare kan innebära ett avbräck för företaget, som män kan slippa genom att inte alls eller bara delvis vara frånvarande länge från företaget.

Branscherna där kvinnor oftast driver företag är också branscher inriktade på antingen vård och omsorg eller försäljning till enskilda konsumenter. Det innebär en att marknaden är lokal och köpkraften begränsad. Vad gäller vård och omsorgstjänster finns också ofta ett av kommunen/landstinget uppsatt pris. I jämförelse med företagstjänster och produktion av varor för en större marknad innebär detta en begränsning av företagens tillväxt.

Samtidigt möts kvinnliga entreprenörer också av stor kunskapsbrist och fördomar både kring vilka företag de bör driva och vad de förväntas vilja med sina företag306. Negativa attityder och fördomar kring kvinnor är vanligt förekommande och leder till hårdare bedömningar av kreditbeviljarna307.

Kvinnors lägre grad av företagande är alltså i högsta grad en strukturell fråga, där olika samhällssystem i kombination med okunskap och fördomar lägger hinder i vägen för ett framgångsrikt företagande. Det gäller både generella system som socialförsäkringssystem och innovationsstrategier, men också stödstrukturer för företagande och individers beteende inom dessa.

Sammantaget är Halland alltså en region där många driver företag, men där vissa företagare gynnas mer än andra. Kvinnor och utrikes födda, och i synnerhet utrikes födda kvinnor både driver företag och har lägre omsättning i sina företag än inrikes födda män.