Det köpta välmåendet

Det finns ett väl etablerat samband mellan goda socioekonomiska förhållanden, som dem beskrivna i kapitlet ovan, och såväl fysiskt som psykiskt välmående99. Så är också medellivslängden runt ett år längre i Halland än i riket som helhet, 85,1 år för kvinnor och 82,1 år för män (riket: 84,3 respektive 80,8 år)100. Ser vi till den självskattade hälsan skattar 72% av kvinnorna och 76% av männen i Halland sitt allmänna hälsotillstånd som gott, jämfört med 69% av kvinnorna och 74% av männen i riket101.

Att kvinnor har lägre självskattad hälsa än män pekar på deras över lag tyngre situation med mer ansvar för familjen påverkar. Detta gäller även om kvinnor i genomsnitt har längre medellivslängd (85 år) än män (82 år)102. I övriga hälsofaktorer ser vi ett mönster som går: kvinnorna i Halland har sämre siffror än männen, men ändå bättre än i riket. Både män och kvinnor ligger lite bättre till än på riksnivå och könsskillnaden är mindre i Halland än på riksnivå. Halland har alltså ett större gap än i riket mellan kvinnor och män vad gäller ekonomi och arbetsmarknad, men ett mindre vad gäller hälsa.

Nästa hälsoindikator som visar samma mönster är värk i rygg m.m103: något högre andel kvinnor än kvinnor än män i Halland har värk i rygg (51% kvinnor jämfört med 47% män), men könsskillnaden är mindre än i riket (52% kvinnor och 42% män). Andelen hallänningar som har värk i ryggen ökar med åldern, från 33% av männen och 41% av kvinnorna i åldrarna 18-29 år, till 53% av männen och 58% av kvinnorna i åldern 65-84 år. Ökningen är alltså större bland män än bland kvinnor, vilket gör att könsskillnaden minskar med åren. Bland äldre (45-64 och 65-84 år) är andelen med värk i ryggen något lägre i Halland än i riket. I yngre åldrar är det påtagligt att hallänningarna, särskilt män oftare har ryggvärk än i riket som helhet: Bland män 18-29 år är det 33% av hallänningarna och 26% i riket som har ryggvärk. Detta skulle kunna bero på att många män i Halland arbetar inom råvaruproduktion och förädling, arbeten som sliter på kroppen.

På riksnivå ser vi också hur både kvinnor och män med kortare utbildning har mer ryggvärk än med längre utbildning. Totalt 61% av alla med förgymnasial utbildning har ryggvärk, 54% av dem med gymnasial utbildning och 41% av dem med eftergymnasial utbildning. Könsskillnaden är genomgående: kvinnor drabbas mindre än män och oavsett utbildningsnivå är skillnaden ca 10 procentenheter.

Även det psykiska välbefinnandet104 är bättre i Halland än i riket. Totalt är det runt 15% jämfört med rikets 17% som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Könsskillnaden finns kvar: 17% av kvinnorna har ett nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med drygt 12% av männen.

Skillnaderna är också stora inom regionen. På kommunnivå varierar andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor från 18% i Halmstad till 15% i Hylte, Laholm och Falkenberg och bland män från 15% i Kungsbacka till 11% i Varberg. Det psykiska välbefinnandet ökar tydligt med åren. Bland ungdomar 18-19 år är andelen som har psykisk ohälsa 22%, vilket är mer än dubbelt så mycket som bland 65-84-åringarna (9%).

I synnerhet unga tjejer mår dåligt: 24% av flickor 16-18 år jämfört med 13% pojkarna105. Det är dock lägre siffror än i riket där 32% av unga tjejer har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. För pojkarna är siffrorna i Halland och i riket desamma. Dåligt mående kan ta sig väldigt olika uttryck för pojkar respektive flickor: pojkar vänder sig snarare utåt och blir utåtagerande, och upplever fysiska symptom som huvudvärk, medan flickor vänder sig inåt och upplever sig må psykiskt dåligt106. Vi återkommer till detta i kapitel ”Ett meningsfullt liv?”.

Antalet självmord var i Halland 2016 ca 2 färre per 100 000 invånare än i riket107, 11,4 jämfört med 13,2. Eftersom det totala antalet är så lågt är det svårt att dra säkra slutsatser kring skillnaden. Runt två tredjedelar av självmorden begås av män, i synnerhet i åldrarna 25-29 år och omkring 65 år108. Här kan vi fundera på om det finns ett samband med den genomsnittliga mannens arbetsliv. I åldrarna 25-29 år har många ännu inte riktigt ”kommit igång” med karriären, och efter 65 år är de flesta mäns yrkesliv slut, vilket sammanfaller med självmordstalen. Att mäns psykiska mående hänger samman med föreställningen om mannen som familjeförsörjare har även belagts med kvalitativa studier109. Kvinnors självmord ökar något i samma åldrar men inte alls i samma utsträckning, ett tecken på att kvinnor både har ett större socialt skyddsnät, och också sin vardag och identitet förankrad även utanför arbetsplatsen, så att omställningen blir mindre tydlig. Däremot är antalet självmord högre bland riktigt unga kvinnor i Halland (15-19 år).

Hallänningarna upplever något mindre stress110 än i riket, 10% av männen och 16% av kvinnorna jämfört med 12% av männen och 19% av kvinnorna i riket. Skillnaden mellan Halland och riket har minskat något sedan 2014 när senaste mätningen gjordes, särskilt för kvinnor. Då var det 14% av de halländska kvinnorna som upplevde sig ganska eller mycket stressade, jämfört med 20% i riket. Även här ser vi stora skillnader mellan kommunerna, där män i Hylte är minst stressade (9%) medan kvinnor i Halmstad är mest stressade (18%).

Den grupp hallänningar som mest skiljer sig från riksgenomsnittet vad gäller stress är gruppen kvinnor 30-44 år. På riksnivå är det 24% av i denna grupp som är ganska eller mycket stressade. I Halland ligger den enbart på 18%. Möjligtvis – men det är inte statistiskt belagt – är det främst i denna grupp som halländska kvinnor arbetar färre timmar än riksgenomsnittet, vilket ger en lägre total arbetsbörda under de ofta tuffa småbarnsåren och därmed mindre stress. Skillnaden har dock minskat sedan förra mätningen 2014, vilket antyder att utvecklingen i Halland går mot mer genomsnittliga nivåer.